Fokus på Delain

Först och främst vill jag börja med att be om ursäkt för en försenad artikel, den har varit på gång under en längre tid men då det händer mycket i plugget just nu med prov och temaveckor så har jag inte fått den tid jag behöver för att framanställa denna artikeln. Men nu är den alltså äntligen klar och jag hoppas att väntan var mördan värd.

Så, för er som följde LH-slutspelet förra säsongen fick vara med om en dramatisk och ovanlig resa genom hopp och förtvivla, inte minst för de inblandade lagen. Och särskilt stort avtryck gav….just det,Delain. Managern till detta komet lag är FBK 25, en LH-spelande bleking(kommer från Blekinge) som grundande sitt lag i November 2003 vid namn FBK 25. Sedan dess har laget även burit namnen Färjestad 25(Säsong 1-13), Howling Wolves(14-23) samt det nuvarande namnet Delain sedan säsong 24. Laget har genom åren haft både toppar och dalgångar, utan att egentligen ha nått hela vägen upp till Elit. Men förra säsongen hände något speciellt, man vann sin Div 1 serie med hela 14 poäng före tvåan(!!!!) och Elitplatsen var ett faktum, efter 27 säsongers byggande och slit. Men detta vad knappast något som manager FBK 25 nöjde sig med,  utan valde inför sin Elitdebut att köpa in 6 nya spelare som skulle ge laget en större bredd och konkurrens, det var iallafall vad fansen trodde. Men in kom två 31 åringar, övriga fem var under 20 år. Detta visade tydligt på att FBK 25 inte vill göra som alla andra, utan han hade helt klart sin egen taktik klar för att göra en sån bra första säsong som möjligt i Eliten. Och den nya säsongen började minst sagt bra(6 raka segrar inklusive tisdagsmatcher). Och det skulle senare bara fortsätta gå dennes väg. FBK 25 fick allt att stämma, segrarna radades upp en efter en och allt var som gjort för att en drömresa från säsong 1 skulle få sitt magiska sagoslut. Efter att de senaste tre säsongerna vunnit Div 3, Div 2 samt Div 1 så var frågan om vinnarmentalitet skulle sätta i även på denna nivå. Och det skulle den alltså göra, vilket betydde fjärde raka guldmedaljen för de lika guldfärgade laget. En fanatisk säsong slutade med samma poäng som Bad Smell HC, men man vann lyckligtvis den duellen via målskillnad. Hemligheten bakom detta lagbygge är oerhört svårt att sätta fingret på, men många menar på det att han köpt rätt spelare och tränat upp dessa vid rätt tillfällen. Sådana detaljer är oerhört viktiga när man ska nå bedrifter i stil med FBK 25. Hur ett lag kan avancera från den grad att  vunnit Div 5 till att bli LH mästare på blotta 6 säsonger. Bara man tänker på det blir man galen. Men alla lagbyggen har sin hemlighet, och samtidigt som många av de lag han mötte förra säsongen låg i Elit under hans Div 5 tid, så har man på 6 säsonger blivit ifrånsprungen med byxorna nere. FBK 25 kan utan att överdriva kallas för Livehockeys motsvarighet till fotbollsvärldens Mourinho. En coach som kan göra alla till vinnare. Även om exemplet kan vara svårt att förstå så gäller det att se saken ur rätt ögon. Vilken LH manager som helst kan inte upprepa detta. FBK 25 är bara ett exempel på LH-managers som kan se spelet ur ett väldigt långsynt perspektiv och låta det ta den tid det tar. Hade jag personligen från början vetat att det skulle ta mig 7 år att ens slåss om guldet hade jag nog inte börjat spela. Men idag har man lärt sig ett och annat om LH och man sitter mer eller mindre fast med envisheten att ta sig uppåt sakta men säkert i seriesystemet, även om detta inte riktigt stämmer in på mitt egna lag. Men åter till den dramatiska fjolsäsongen, där Delain alltså tog hem sin Elit serie redan under första säsongen. Sedan väntade det fruktade slutspelet, där allt kan hända. Och situationen var ju inte direkt optimal för FBK 25 och hans mannar. Man vara inför seriens start kraftiga underdogs, men gick ändå och vann hela serien. Därför var man även en automatisk favorit till att ta hem hela slutspelet, samtidigt som man inte riktigt visste om man kunde lita på ett nykomlings lag som dock gjort en strålande grundserie säsong. Åttondelsfinalen blev hur som helst inga som helst problem, då man besegrade Rollerboys med 5-1 samt 4-0. Skotten vann man med totalt med förkrossande 90-42! Många väntade sig sedan en tuffare kvartsfinal, och man fick delvis rätt. Man vann visserligen den första matchen med 5-0, men motståndaren Crouching Tiger tog snabb revansch och vann hemmamötet med 2-1. En avgörande match väntade alltså hemma i Frozen Shadow för Delains del. Och man lyckades efter en dramatisk tillställning vinna med 5-4, efter att Michael Rohlin satt 5-4 pucken i mitten av sista perioden. I den kommande semifinalen väntade Moliden Hockey, som likt Delain vunnit åttondelsfinalen med 2-0 i matcher, samt kvartsfinnalen med 2-1. Nu mötte de båda i en vad som skall komma bli en väldigt jämn semifinal. Det första mötet gick trots allt till förlängning, där Hannes Ohlsson sprätta upp det avgörande 4-3 målet och gav Delain första segern. Andra matchen, uppe i Stockholm, vanns av Moliden Hockey med 3-1, men Delain skulle ta snabb revansch. Via ny ännu en förlängningsseger(6-5) var alltså finalen säkrad! Matchhjälten ingen nu skulle glömma var finnen Henri Lautiainen. En final som nu skulle spelas mellan succe laget Delain och de skånska giganterna Foggy Bandits, som tillhört Elit sedan sju säsonger tillbaka. Som sagt, på den tiden när detta lag tog steget upp för första gången så spelade motståndarna på andra sidan nere i Div 5. Finalen skulle även den bli en rysare man bara drömde om. Inte om man hette FBK 25 eller Foggy kanske, men för oss andra var denna final en riktig mumsbit. Första matchen avgjordes i Blekinge, alltså i Frozen Shadow. Där vann Delain en jämn kamp med 5-3 efter att fått stor hjälp i form av två sycken tvåmålskyttar. Inför match nummer två var man alltså i Guld sits, och frågan var om nerverna skulle hålla…Efter två mållösa perioden satte sedan Jim Jonsson 1-0 pucken för sitt Delain efter bara 50 sekunder in på tredje perioden och alla Delain fans var i stor glädje. Men sedan kom den s.k. guldfrossan, och Froggy kunde vända och vinna med 2-1 efter två snabba mål de sista 10 minuterna. En sista och absolut avgörande match väntade alltså uppe i Blekinge….vart skulle LH pokalen hamna? Matchen inleddes intensivt och Foggy tog snabbt ledningen med 1-0 genom William Helander. Glädjen vara dock bara till början av den andra, då Tomas Byberg hamnade i sjukstugan efter en otäck tackling. Efter detta kunde Delain gå ifrån till 2-1 ledning, innan Froggy kvitterade strax innan pausvila. Den sista perioden präglades enbart av utvisningar, och inget lag vågade riktigt ta initiativet i matchen. Detta ledde till förlängning, där taket lyfte 03:39 in i förläningen. Ingen mindre än rutinerade Mikael Sandlind pangade in 3-2 och guldsagan var ett faktum. Helt otroligt, men helt sant. Glädjen var förstås total,och inte många fattade att det var sant.

Någon som iallafall fattade det var mannen bakom bygget, FBK 25, som här ger sin syn på resan. Även Froggy Bandits manager Foggy var vänlig nog att ställa upp på en intervju.

—————————————————————————————————————————————————–

FBK 25:

Vart ska man börja? Berätta om du hur upplevt vägen mot Elit först och främst?

- Om sanningen ska fram har den väl inte varit den roligaste, har mest känts som en enda lång väntan, även om laget stött på en del hinder på vägen. Bakgrunden till den snabba klättringen var nämligen, som i så många andra fall, pengasamlande. När väl plånboken vuxit tillräckligt började talanger av hög/skaplig kaliber köpas in. Sedan har dessa tränats upp medan jag stundtals rullat på tummarna. En viss utmaning fanns dock med i bilden, nämligen hur spelarna skulle formas för att uppnå en optimal prestation. Denna fråga lär jag aldrig hitta svaret på, även om känslan är att vi är närmare nu än tidigare. Sedan har några spelare bytts ut under vägen också ska tilläggas, vi har inte samma spelare nu som för 7-8 säsonger sedan.

Vi tog en varsin Loka, tog några klunkar, innan han fortsatte;

- Hur som helst är det riktigt kul att se alla förändringar som planeras på LH (svävar iväg lite här). Dessa kommer förhoppningsvis få fler att försöka bygga lag på ett naturligt sätt, istället för att bygga upp sin plånbok först. Kan ärligt säga att jag ångrar det vägval jag en gång gjorde, dels för att det inte var värt den långa väntan det sedan innebar, dels för att det finns klart mer utmanande sätt att ta sig fram på. Så till alla som står inför samma vägval jag en gång gjorde…ta den andra vägen! D.v.s. satsa uppåt på en gång, försök förbättra laget litegrann varje säsong o.s.v. Är helt övertygad om att det går att ta sig hela vägen upp med denna taktik också.

Vad anser du har varit hemligheten till att din första Elit säsong gick som den gick?

- Svårt att säga på rak arm. Vi gjorde några nyförvärv strax innan premiären, vilket säkert bidrog en del till framgångarna. Utöver det är väl den stora orsaken att de yngre killarna inte längre är yngre, utan har mognat. Sedan måste det tilläggas att det är otroligt jämnt och hårt där uppe. Små marginaler avgör ofta och en del tur krävs för att gå hela vägen.

Vem har varit din viktigaste spelare under de senaste tre säsongerna?

- En lätt fråga, äntligen. John Bremnes är utan tvekan den viktigaste kuggen i laget, och kommer vara i många säsonger framöver (längre fram som tränare). Det är inte främst hans prestationer på isen som gör detta, utan det faktum att han varit lagets stora ledare och ansikte utåt mot fansen ända sedan tonåren. Den dagen han lägger av kommer en stor ceremoni hållas i hans ära.

För tre säsonger sedan låg du i Div 3, vad var din plan då inför framtiden?

- Målet var redan då detsamma som nu, att etablera laget i eliten, d.v.s. vi är där för att stanna, blir aldrig mer någon utförsäljning. Eventuella titlar får egentligen ses som en bonus, även om det givetvis är kul om det trillar in någon lite då och då.

Vad är målsättningen denna säsong? Och vad ska du göra för att vinna även Cupen?

- Målsättningen i år är slutspel. Väl där kan allt hända. Prioriterar serien högre än cupen för övrigt, men visst vore det skoj att få vinna den också. Någon särskild cupsatsning lär dock inte göras, mer än möjligen att laget toppas till en eventuell final.

——————————————————————————————————————————————————

FOGGY:

Berätta om din förra säsong, hur trots allt nöjd är man med en finalplats?

- Jag är nöjd med att ha vunnit Elit C, gick till kvartsfinal i LH-cupen och var oerhört nära att knipa guldet i slutspelet, förlorade i sudden death i tredje avgörande matchen mot Delain i en jämn finalserie. Självklart skulle jag varit ännu nöjdare om jag vunnit finalen, men vi var två bra lag och bara ett kunde vinna.

Vad anser du har varit hemligheten till att du tog dit ändå till final?

-  Njaa… hemlighet, jag hade bra rutinerade spelare, scoutade motståndet, härliga supportrar och Rune Runknäs brakare i omklädningsrummet…

Vad gick snett i finalserien? Skulle du vilja ändrat på något nu i efterhand?

- Jag hade svårt att bevaka finalspelet då jag var i Barcelona lördag-torsdag och hade internettillgång endast sporadiskt. Dålig tajming. Kanske skulle jag haft några elaka spelare som kunde peta några motståndare i ögat? Nä, kommer på något.

Vad har du för målsättning denna säsong?

- Målsättning för denna säsongen är att gå till slutspel och minst kvartsfinal i LH-cupen. Men det är klart att jag gärna vinner både LH-cupen och blir LH-mästare, det blir såklart svårt med alla dessa svåra motståndare. Vi har dock köpt in nya tandskydd och knogjärn så nog ska vi kämpa om det…

Vilka är dina mål för framtiden?

- Mina mål för framtiden var att komma till Elit och hålla mig kvar, det har jag gjort några säsonger nu, det stora målet framöver är såklart att vinna slutspelet & cupen. Jag saknar tiden då jag utvecklade unga talanger, men det kanske kommer en tid till det igen, vem vet?

Han tillägger sedan;

- Det är roligt att mina BRC-polares lag (Black Raven Cup) Himmelsberga Lions och Johannelunds IK båda finns med i Elit C, så nu blir det extra tråkningar och feta slagsmål i våra matcher och i Forumen.

——————————————————————————————————————————————————

Ja, där hör man. Intressant läsning och kloka svar från bägge final tränarna. Och man kan inget annat än att hålla med, visst måste resan vart jobbig och ibland helt outstandnings för FBK 25, men det slit han lagt ner ångrar han nog inte ett dugg idag. Dessutom kan bägge lagen se framemot en rolig framtid där de med stor sannorlikhet lär mötas flertalet gånger i slutspel framöver. Det är bara vad man kan hoppas på, och att denna säsongs slutspels fight kan bli minst lika rolig som fjol. Men en sak som denna säsongs, eller någon överhuvudtaget, kommer att upprepa är Delains eviga resa mot toppen….och den toppen är nu alltså nådd. Magiskt!

Ciao, på återseende!