Efter en tids frånvaro satte jag mig i kväll i Team Färjestads BK Lila kaffeburk. Matchen Team Färjestad BK – Gråbo HC. De lila grabbarna som kämpat många år kämpade om strecket till att kvala till division tre. Vinna eller försvinna. Vid förlust var Calmar Candiens redo att ta hand om den platsen.
Efter min anmälan att se matchen fick jag vandra in i lagets viprum tillsammans med deras manager. I min vildaste fantasi kunde jag aldrig trott, där satt en gammal skäggprydd och åldrig man. Min första fråga blev: " Vill snacka lite med manager Husse."
" Ja dä ä att jä dä. Hô vill du?" Funderar lite innan jag ställer mitt svar. " Ni har en tuff match idag,hur tror du de går? " Ja speler pöjkera som di gjort dä siste sô vinner vi. I år ha de spele som guder, ha itte fatte hôr de ha fônne kraftera." " Du Husse har du varit med hela tiden med detta lag? "Ja ha föl väre mä hele tia. Ja toge dä lite longt å kåmmer järe dätta. Rom byggdes itte på en dag. Mett lag mä blanna onge å gamle så ha vi tänkt dä. Samtidigt som de onge växer åpp måste vi ha en grunnstomme. Ha tette runt å sett en del elitlag kommer få problems när di bare har gamle göbber likt mäg. Min ålder speler ingen rôll, jä ä bare mä för te å stötte pöjkera."Mathen gick i gammelgubbens lycka. Team Färjestad får kvala till trean. Ställer min fråga till Husse. " Ja nu är det väl bara att paradera in till division 3." "Ha,ha,ha. Ha du aldrig tette på hockey förut du. En match ä allri klar förän dän ha speles. Tänk på dä du inna du ställer frågera." Kom snabbt underfund med att Husse inte var den lättaste att snacka med men jag har fattat att det var MOUNKSOUND TRASHER som vann serien.
Nu 62 år född i v:a Värmlands djupa skogar.
Lycklig familjefar och bor numera i södra delen av Frykensjöarna.
Började redan hösten 1964 stå och huttra vid en rink. Laget hette Färjestad. Ibland blev det paus mitt i perioden. Ja dags att skotta snö. Många liter vatten runnit sedan dessa tider. Björn Fagerlund, Olle Palm, Anders Aslund, Conny Asplund,Augustssons bröderna från Hagfors.
Ulf Sterner, Kent-Erik Andersson. Sen den lilla målsprutan som Uffe Sterner skickade fram sina pass till. Benny Andersson. Sedan börjadse lagaet växa upp och många stjärnor kom till klubben. Men till sist störst av dem alla var tränaren Arne Strömberg. Han byggde upp lagets erkännande och styrka. Hoppas det fortsätter så men med inte för många tränarbyte.
Nu så där lagom intresserad och nyfiken på allt men hockey står högst upp på pedistalen sedan kommer skidor.
Sommarens höjdpunkt är fri idrotts å finnkampen.
Fotboll ter sig inte så spännande och ganska slött spel. Samt en jäkla massa idioter på läktarna. Synd bara att dessa inte förstår sig på idrott.
Mitt motto: TÄNK PÅ GÅRDAGEN,SE MORRONDAGEN MEN LEV IDAG
Samt alltid Guld till FBK förstås