Arjeplog Stars, division 1.8

Det blev en tidig morgon för mig, då jag hade bestämt träff med managern för Arjeplog Stars. Kl 05.30 klev jag upp och satte mig i bilen, för att åka via Luleå-Älvsbyn-Arvidsjaur och slutmålet Arjeplog och hotell Silvehatten. Det märks att man närmar sig fjälltrakterna, och det var en magnefik syn, som mötte mig när jag såg fjälltopparna.

Arjeplog var/är ju känt sen tidigare pga sin gruva som de hade, men nu framförallt tack vare sin biltestverksamhet. Den har vuxit otroligt mycket, och de stora anläggningarna som finns runt Arjeplog, vitnar om att det är en verksamhet på frammarch. Men själva Arjeplog är inte stort, och då ställer man sig naturligtvis sig frågan, hur ett lag från denna lilla ort kan ta sig upp till elit. Detta var en av anledningarna till mitt besök.

- Tjenare NiWe, hur känns det kanske är en dum fråga, men för saken skull, hur känns det nu?
-Det är massor av känslor. Glädje över att ha nått Eliten i Livehockey. Overklighetskänslor över att det har gått så snabbt. Nervositet inför vad som komma skall. Men glädjen är det som dominerar.

br/>

- Att ett lag från lilla Arjeplog tar steget upp i elit måste ses som en bedrift. Ni har ju haft/har ett duktigt innebandylag, och tidigare vollyboll, men hockey framgångarna har saknats. Är det supporterpengar från tyska biltestare och Richard Marencke kontakter som hjälp laget till framgång?
-Marencke och Seeler, våra tyska stjärnor, har varit viktiga kuggar i våra kontakter med de tyska biltestarna. Biltestare i all ära, men det är framför allt laget som är nyckeln till framgångarna (vliken klyscha…).

- Och på tal om biltestarna, jag har även hört ett rykte om att Ni brukar köra träningspass på Hornavan, stämmer det?

-Ja, eftersom det varje morgon plogas hundratals mil av isbanor i Arjeplog, så kör vi ganska ofta uthållighetsträning. Det blir även reaktionsträning då vi ibland måste väja undan för alla de testbilar som tror sig ha rätt till våra träningsbanor.

- Ja vi var inne på ekonomin tidigare, det är ju inte billigt att ha ett topplag. Hur har ni det ställt med ekonomin, och hur löser ni föryngringen av laget?

-Ekonomin är inte bra, tyvärr. I dagsläget finns ingen genomtänkt strategi vad gäller föryngringen. Klubbledningen är lite inne på att köra på med de spelare vi har och se hur långt och länge det håller.

- Din norske spelare Tor Hansen , visst var det av en slump som han började spela för er. Jag hörde ett rykte om att han upptäcktes på en av era vintermarknader, när han besökte Arjeplog.
-Rykten är farliga och det här ryktet stämmer inte. Det var Bo Jakobsen, som under en marknadsdans kom i samtal med en tidningsreporter, och som satte igång ryktet du talade om. Det var ett s.k practical joke – Tor Hansen är ju inte ens från Norge, han är dansk!

- Ja där ser man, rykten är luriga. Men på tal om utländska spelare, Bo Jakobsen, dansken, är en hyfsad skytt, men jag har även hört att han är en hejjare på frisbee. Har han fortfarande klubbrekordet på banan, som ligger på väg mot Galtis?
-Ja, det stämmer däremot och det är han mycket stolt över. Han har med sig frisbeen överallt – det kan tidningsreportern på marknadsdansen intyga.

-Nu är Ni ju inte ensamma i lilla Arjeplog, Arjeplog HC ligger ju också i ettan. Är det inte svårt att slåss om ungdomarna på en sån liten ort?
-Arjeplog med alla häftiga testbilar och skotrar lockar ungdomar från hela världen. Det är vår räddning.

- Ja jag får tacka för intervjun, och undrar om det är något annat som du vill informera LH-News läsare om?
-Jag hoppas att ni håller tummarna för oss när vi ska tampas med de stora elefanterna i Elit D. Kom gärna till Arjeplog och försök hänga med killarna när de försöker köra förbi morgondagens alla häftiga bilar med bara skridskor på fötterna.

Jag tackar för mig, och åker vidare längs riksväg 95, den så kallade Silvervägen, för att stanna till i Jäckvik. Där lastar jag av min skoter, och beger mig ut på en härlig tur.